Lärare? Jag?!

Idag var det skola på förmiddagen. Så skönt att kunna gå hemifrån strax efter halv nio när man börjar nio. På det sättet gillar jag Universitetet. :) Annars är det ett ganska tråkigt ställe, rent lokalmässigt. Fula färger, slitet, inte så fräscha toaletter, tråkiga salar... Lärarhögskolan är ju superfräscht. Aja, bara att acceptera att det är så denna terminen.

Tyckte dock att seminariet vi hade för väldigt bra. Läraren undervisade mest, men vi ställde mycket frågor och diskuterade lite. Läraren berättade om en läsinlärningsmetod som kallas Läsning på Talets Grund (LTG), som kom runt 1970. Då fick den mycket kritik, men jag tycker den verkar bra. Det är precis vad det låter som, man arbetar med läsning utifrån talet och man utgår från barnens språk. Vi diskuterade (jag och en väldigt trevlig kursare) att det gäller att hitta något som man själv kan stå för, en metod/strategi som fungerar och som kan motiveras för föräldrar, arbetskamrater/rektor. Det är det som är det svåra. Under utbildningen blir vi matade med så mycket teorier, fakta, metoder och strategier. När vi börjar jobba ska vi välja och vraka bland allt det och hitta vår lärarroll. Hmm! Blir nog inte helt enklelt. "Gör så här. Punkt" hade ibland kännts enklare och mindre skrämmande. Men vad är väl inte läraryrket? Svårt och läskigt? Ja säkert, men förhoppningsvis lärorikt, utvecklande och roligt. Varför skulle man annars plugga 3 ½ år och ändå få en skitlön? :P Pengar är inte livet, jag håller med. Bäst att sluta nu innan jag kommer in på ännu mer moralkärringspredikan. ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0